Long time no see

Ja det var ett tag sen som jag skrev något på bloggen, faktiskt mer än ett år sedan. Det slog mig precis att jag aldrig skrev ett "hejdå-inlägg här, varför det kan en ju undra, åh ja jag har faktiskt inget bra svar på det. Jag skulle kunna komma på en massa ursäkter om det, som till exempel att jag inte har haft tid för att det har varit så mycket sen jag kom hem. Ja jag har haft mycket men under loppet av ett år så skulle jag ju kunnat hitta någon tid till att skriva ett litet inlägg. Saken är den att jag har inte haft lust att gå in på bloggen och skriva det. Varför vet jag inte riktigt men har väl någonting med att det känns ännu mer som att mitt år är över när man skriver ett hejdå-inlägg. Efter att jag var hemma i Sverige igen så tror jag inte att jag kände mig redo för det ännu, för att jag hade väldigt mycket längtan tillbaka till USA och just Michigan. Men nu ett år senare kommer det!
 
Som sagt det var ett tag sen sist, och mycket har hänt så tänkte göra en liten reflektion.
 
Jag kan ju börja med vår resa hem från Washington DC till Sverige. Först var det bussresa från DC till New York City vilket tog några timmar. Väl i NYC så var det kaos, inga av mina kontokort fungerade på flygplatsen så först skulle jag inte få med mig en av mina resväskor, men efter många om och men så löste det sig (tog typ 1 timme). Den kvällen var det storm i NYC så vårt plan blev 3 timmar förenat, vilket gjorde att vi missade vårt connection flight i London. Men Explorius var snabba med att boka om till ett annat flyg. När vi väl landade i London så hade vi 30min på oss till gaten öppnades till flyget mot Sverige. Problemet var att det var så mycket köer på grund av att det var så många flyg som var försenade, så vi blev ombedda att gå ut och checka in igen och gå igenom säkerhetskontrollen igen, enligt personalen så skulle det gå fortare. Fine tänkte vi och gjorde vad personalen sa. Problemet var att vi hade inga nya boardingkort och vi visste inte flygnummer eller nåt till vårt flyg till Sverige, och det fanns ingen personal som kunde hjälpa oss. Vi alla började få lite smått panik och stress över att vi antagligen skulle missa ett till conection flight på grund av det här. Smått arga och irriterade började vi bli också för alla ville bara hem till Sverige och inte sitta fast i Heathrow. Tillslut kom det en kvinna som kunde hjälpa oss med att fixa nya boardingpass, det var då 15min kvar tills gaten skulle stänga, och vi hade inte tagit oss igenom Security än. PANIK!!! För er som har varit på Heatrow vet ju hur stor den flygplatsen är och kanske kan förstå paniken vi hade innan vi visste vilken terminal och gate vi hade. Efter att ha tränkt oss igenom Säkerhetskontrollen och efter att ha springit igenom Heathrow så han vi med nöd och näppe med flyget, och efter över 24 timmar på resande fot så var vi äntligen hemma i Sverige igen. 
 
Väl på Arlanda blev jag möt av Familj & Co.
 
Och i bilen gömde sig dessa två töser med ballonger och tårta
 
Resten av min gymagrupp hade gömt sig i min garderob i mitt rum
 
Så min först kväll hemma spenderades med dessa underbara människor <3
 
Några dagar senare var det Midsommar, sen iväg och jobba på gymnastikläger, och sen jobb på annat ställe, träffa vänner och släkt, Explorius Reunion och sen hade hela sommaren gått och det var dags att börja skolan igen. 
 
Så började jag andra året på gymnasiet. Ny klass, samma skola, vilket har gjort att jag både har fått hänga med mina gamla klassisar och har fått nya vänner också. Weehoo. Året har bestått av plugg, plugg och plugg. Nä men jag har hunnit med annat också. Åkte på gymnastiktävling på Gotland med gruppen jag tränar, gick riktigt bra faktiskt. över jul var jag tre veckor i Thailand med familjen, hann tyvärr inte träffa mina thailänska kompisar. Hängt med kompisar, åkte till Polen och bodde hos en värdfamilj där en vecka (skolprojekt). 
En bror och en syster i Thailand
 
Sen var det plötsligt påsk och min födelsedag och då fick jag finbesök från Tyskland. Min vän Jennifer från Michigan kom hit i några dagar då för att fira min födelsedag. Bästa födeledagspresenten :) Sen i maj var det en från Estland som bodde hos mig i en vecka. I slutet av maj åkte jag på en weekend till London med mamma, då fick jag en liten throwback till när jag sprang där på Heathrow för att hinna med flyget till Sverige.
 
Plötsligt var tvåan av gymnasiet över och det firades med att gå på kompisars studentmotagningar (inte bitter nejnej) och så kom det efterlängtade sommarlovet. Nu har nästan hela sommarlovet gått och jag har till mesta dels jobbat och försökt ta vara på de få solglimmtar vi fått här i Sverige. 
 
Det här är en liten sammanfattning av vad jag har gjort under det här året, ett riktigt "Hejdå-inlägg" blev det ju inte riktigt, men det vill jag inte riktigt att det ska bli heller. Ja ett hejdå till mitt highschool år i Michigan, men inte ett hejdå helt och hållet. Jag vet att i framtiden kommer jag att ge mig ut på nya äventyr och då kommer jag använda den här bloggen för att skriva av mig och så att familj och vänner ska kunna följa mig då också. Så till de som följde min blogg, kommenterade och ställde frågor under mitt år i Michigan så vill jag bara tacka att ni klickade in er på min blogg lite då och då för att se vad jag höll på med. Så för nu är det ett Hejdå men redan i höst åker jag på praktik i Barcelona i 3 veckor där jag kommer att bo i ytterligare en värdfamilj. Då kommer jag skriva om det här på bloggen. Jag planerar även till nästa sommar att jobba på camps i USA och om jag blir antagen så kommer jag skriva om processen från ansökan tills jag är på plats på något camp någonstans i USA och allt jag får uppleva där. 
 
Men tills vidare så HAAAAREEE <3 puss å kram <3
 
Taggar: USA, tankar, utbytesstudent;

Kommentera inlägget här :