Stress, Panik och Längtan

Det slog mig just att om exakt 3 månader så kommer jag sitta på ett plan hem till Sverige från Washington DC, (om mitt preliminära datum är det som kommer gälla), och om jag ska vara ärlig så gör det mig lite panikslagen! Jag är sjukt taggad på att åka hem igen, träffa min familj, vänner och alla andra där ute. Nu när jag sitter och tänker på det så börjar jag nästan gråta av två anledningar, en är för att jag är super excited att träffa alla svenskar igen men samtidigt så är det några personer här som jag kommer sakna så sjukt mycket! Kanske låter konstigt men på samma gång så är jag rädd för att komma hem igen för att det är så mycket som ändras på ett år oxh på samma gång ingenting, men vad jag har hört från andra utbytesstudenter och som jag själv redan har känt av så ändras man och växer så mycket från den här upplevelsen som jag befinner mig i just nu, och på ett sätt så är jag rädd att det kommer påverka mitt liv i Sverige med mitt vardagsliv. En annan sak som jag är rädd för är den faktorn att jag kommer se vilka som är mina riktiga vänner och de vilka som inte är det, och it freaks me out!!!
Sen att jag kommer få börja om igen med en nya klass med nya människor är en bagatell, jag har klarat det i ett annat land med ett annat språk så det är inget jag oroar mig för once it's time to start school again. Men jag velar däremot om vilken skola jag vill gå på, vill jag stanna på KSG, vill jag byta, och i sånnafall vilken skola? Norra, Blackan, Phålmans, Östra, Södra Latin? Just nu är det något som stressar mig enormt! Men som sagt jag har tre månader kvar här att njuta av innan jag behöver börja tänka på gymnasium, måste bara skicka ett mejl till KSG och se till så att jag i alla fall har en plats för tvåan.
Taggar: USA, skola, stress, tankar, utbytesstudent, vänner;

Kommentarer :

#1: Sara

Blackaaaaan!!!!

skriven
#2: Veronica

Njut av de tre månader du har kvar i USA. Ta ev problem när du kommer hem igen & två år i gymnasiet går jättefort. Var i nuet och tänk inte så mycket på framtiden. Du är fortfarande samma Johanna i grund och botten. Även om du växt, mognat och fått uppleva mer i USA än under hela ditt liv innan du blev utbytesstudent så tror jag nog att du har samma grundvärderingar och bara har blivit lite mer erfaren och uppskattar lite andra saker än tidigare.
Fortsätt bara att vara den du är så kommer allt lösa sig! Puss å kram

skriven
#3: Veronica

Njut av de tre månader du har kvar i USA. Ta ev problem när du kommer hem igen & två år i gymnasiet går jättefort. Var i nuet och tänk inte så mycket på framtiden. Du är fortfarande samma Johanna i grund och botten. Även om du växt, mognat och fått uppleva mer i USA än under hela ditt liv innan du blev utbytesstudent så tror jag nog att du har samma grundvärderingar och bara har blivit lite mer erfaren och uppskattar lite andra saker än tidigare.
Fortsätt bara att vara den du är så kommer allt lösa sig! Puss å kram

skriven
#4: Morgan Englund

Stressa inte! Ta en sak i taget. Det är det bästa du kan göra. Om du tänker på allting på en gång, så kommer du inte att få någon lugn och ro i själen och det kan skada dig. Låter kanske töntigt, men jag tror att det är så.

skriven

Kommentera inlägget här :